FREDSRÖRELSENS ROLL
Den folkkäre författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) blev berömd för sin roman Mina drömmars stad. Han var också fredsaktivist, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (1963-1977), och skrev om sitt folkrörelsearbete i Kampen för fred.
Sedan 2022 heter Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Hon fortsätter den kamp som denna anrika förening började 1883. Hon gör det på ett engagerat, ödmjukt, reflekterande sätt. Trots detta har hon fått en hel del kritik på denna debattsida på senare tid.
Det är inte så konstigt. Fredsfrågan är oerhört komplex, hoten många, överfallet på Ukraina en historisk tragedi, vad kan göras? Franska präster startade på 900-talet en fredsrörelse mot riddarvåldet, den så kallade Gudsfreden. I alla generationer som följt har frågan om krig och fred förföljt människan, trettioårskrig, hundraårskrig, världskrig, befrielsekrig, miljoner döda, miljoner traumatiserade för livet, gränslöst lidande, oerhörd förstörelse av vad som byggts.
Och nu finns vapen nog att totalt förstöra hela länder och åtminstone halva världen. Inte undra på att Kerstin Bergeå, och vi med henne, tvivlar på att mer vapen till fler är den bästa vägen.
Hon föreslår, i enlighet med Svenska Freds program, ”fredlig konflikthantering”. Vad är det? Har vi utrett och analyserat nog vad det konkret kan innebära? Borde kanske lika mycket resurser ges till det alternativet som till vapenproduktion och militärövningar? Åtminstone i våra svenska drömmars land, några måste ju våga pröva nya fredsvägar i en värld full av våldskultur.
Vi står lojala med Svenska Freds ledning och dess historiska fredskamp.
Den folkkäre författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) blev berömd för sin roman Mina drömmars stad. Han var också fredsaktivist, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (1963-1977), och skrev om sitt folkrörelsearbete i Kampen för fred.
Sedan 2022 heter Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Hon fortsätter den kamp som denna anrika förening började 1883. Hon gör det på ett engagerat, ödmjukt, reflekterande sätt. Trots detta har hon fått en hel del kritik på denna debattsida på senare tid.
Det är inte så konstigt. Fredsfrågan är oerhört komplex, hoten många, överfallet på Ukraina en historisk tragedi, vad kan göras? Franska präster startade på 900-talet en fredsrörelse mot riddarvåldet, den så kallade Gudsfreden. I alla generationer som följt har frågan om krig och fred förföljt människan, trettioårskrig, hundraårskrig, världskrig, befrielsekrig, miljoner döda, miljoner traumatiserade för livet, gränslöst lidande, oerhörd förstörelse av vad som byggts.
Och nu finns vapen nog att totalt förstöra hela länder och åtminstone halva världen. Inte undra på att Kerstin Bergeå, och vi med henne, tvivlar på att mer vapen till fler är den bästa vägen.
Hon föreslår, i enlighet med Svenska Freds program, ”fredlig konflikthantering”. Vad är det? Har vi utrett och analyserat nog vad det konkret kan innebära? Borde kanske lika mycket resurser ges till det alternativet som till vapenproduktion och militärövningar? Åtminstone i våra svenska drömmars land, några måste ju våga pröva nya fredsvägar i en värld full av våldskultur.
Vi står lojala med Svenska Freds ledning och dess historiska fredskamp.
Tomas Magnusson, ordförande i Svenska Freds lokalförening i Göteborg
Per Abrahamsson, ordförande, Leif Hansson kassör och Monica
Molin sekreterare i Lokalföreningen Skåne av Svenska Freds
Åke Eriksson, ordförande i Stockholms fredsföreningåke
Lisa Norgren Benedictsson, ordförande i TUFF, Tyresö Utlands- och FredsFörening
Christer Nordmark och Edvin Arnby Machata, kontaktpersoner i Svenska Freds grupp i Kronoberg
Kersti Freed Klevmar, ordförande i Svenska Freds Örebro län
Lena Jarlöv och Eli Tistelö, samordnare för Bottna för Fred, lokalgrupp i Bohuslän
Jonny Holgersson, ordförande i Svenska Freds lokalförening i Ulricehamn
Farshid Ardabili-Farshi, ordförande i Nässjö Freds- och Skiljedomsförening
Per Abrahamsson, ordförande, Leif Hansson kassör och Monica
Molin sekreterare i Lokalföreningen Skåne av Svenska Freds
Åke Eriksson, ordförande i Stockholms fredsföreningåke
Lisa Norgren Benedictsson, ordförande i TUFF, Tyresö Utlands- och FredsFörening
Christer Nordmark och Edvin Arnby Machata, kontaktpersoner i Svenska Freds grupp i Kronoberg
Kersti Freed Klevmar, ordförande i Svenska Freds Örebro län
Lena Jarlöv och Eli Tistelö, samordnare för Bottna för Fred, lokalgrupp i Bohuslän
Jonny Holgersson, ordförande i Svenska Freds lokalförening i Ulricehamn
Farshid Ardabili-Farshi, ordförande i Nässjö Freds- och Skiljedomsförening
|
|
|
Lördag 22 april kl 14
|
Affischer, flygblad och klistermärken för demonstrationen finns att hämta hos Svenska Freds Göteborg, maila till [email protected]
|
Tisdag 9 maj kl 19-20
Boksamtal med Pierre Schori om hans nya bok "Slummen får sin hämnd"
|
Under tidigt 1900-tal växer svenskättlingen Carl Sandburg upp under fattiga omständigheter i Illinois, USA – ett land i dynamisk förändring som söker sin själ. Driven av frihetslängtan och med en obändig framtidstro kastar han sig snart ut i striden för solidaritet och social rättvisa. Han blir en enveten socialist, fredsaktivist, journalist. Och en vass poet.
I sin nya bok tecknar Pierre Schori hans porträtt och bjuder på ett generöst urval dikter, i tolkning främst av Göran Greider. Åtskilliga presidenter hann Carl Sandburg lära känna fram till sin död 1967. Han uppmanades av president Roosevelt att bli kongressledamot, tog strid mot president Eisenhower om den svenska socialismen och synden, stödde John F. Kennedy och den svarta medborgarrättsrörelsen och engagerade sig mot kalla kriget. Sandburg hör också till de amerikanska diktare som ofta citerats av Olof Palme, liksom av Barack Obama, och av författare som Harry Martinson och Ernest Hemingway förordades han till Nobelpriset. Allt vad poeten och ombudsmannen Sandburg skrev och kämpade för har sin betydelse idag. Det går en röd tråd från Sandburg till Sanders, från Amerika till Sverige. Den 9/5 presenterar Pierre Schori, författare, debattör och tidigare diplomat, sin nya bok om Carl Sandburg i samtal med Britt-Marie Mattsson på Göteborgs Litteraturhus. Dörrar öppnas kl 18.30, samtal kl 19–20, fritt inträde. Förjhandsanmälan senast 4 maj till [email protected] |
Uttalande om militärens skjutdagar i Göteborgs skärgård
Älvsborgs socialdemokratiska föreningen har antagit ett uttalande som protesterar mot regeringsbeslutet att öka antalet militära skjutdagar i Göteborgs södra skärgård, med en ökning av bly och kopparutsläpp och annan allvarlig miljöpåverkan.
Läs uttalandet i sin helhet nedan.
Uttalande från årsmöte hos Älvsborgs socialdemokratiska förening 25 februari 2021
Försvaret tillåts mångdubbla sina skjutdagar i Göteborgs södra skärgård. Beskedet kom som en chock, efter att ärendet varit vilande i miljödepartementet under tio års tid.
Beslutet drabbar först och främst befolkningen i södra skärgården, men också oss som bor i närområdet förhindras viktiga möjligheter till rekreation och fritid, ja alla göteborgare drabbas. Beslutet strider också mot Göteborgs kommuns remissvar, med innebörden att antalet skjutdagar inte ska få öka.
Påverkan på livsmiljön och natur och klimat är dramatisk, när antalet tillåtna skjutdagar ökar från 20 till 115 per år, utsläppen av 2 ton bly och 1 ton koppar tillåts, liksom klimatpåverkan genom ökad trafik i ett känsligt kustområde.
Därtill kommer att också utländska militärmakter kommer att tillåtas öva i området, som för bara några år sedan var helt stängt för personer från utlandet.
Detta beslut ligger inte i älvsborgsbornas och göteborgarnas intresse, därför protesterar vi och vill att regeringen återkallar beslutet.
Älvsborgs socialdemokratiska förening
Årsmötet den 25 februari 2021
Läs uttalandet i sin helhet nedan.
Uttalande från årsmöte hos Älvsborgs socialdemokratiska förening 25 februari 2021
Försvaret tillåts mångdubbla sina skjutdagar i Göteborgs södra skärgård. Beskedet kom som en chock, efter att ärendet varit vilande i miljödepartementet under tio års tid.
Beslutet drabbar först och främst befolkningen i södra skärgården, men också oss som bor i närområdet förhindras viktiga möjligheter till rekreation och fritid, ja alla göteborgare drabbas. Beslutet strider också mot Göteborgs kommuns remissvar, med innebörden att antalet skjutdagar inte ska få öka.
Påverkan på livsmiljön och natur och klimat är dramatisk, när antalet tillåtna skjutdagar ökar från 20 till 115 per år, utsläppen av 2 ton bly och 1 ton koppar tillåts, liksom klimatpåverkan genom ökad trafik i ett känsligt kustområde.
Därtill kommer att också utländska militärmakter kommer att tillåtas öva i området, som för bara några år sedan var helt stängt för personer från utlandet.
Detta beslut ligger inte i älvsborgsbornas och göteborgarnas intresse, därför protesterar vi och vill att regeringen återkallar beslutet.
Älvsborgs socialdemokratiska förening
Årsmötet den 25 februari 2021
BILDER FRÅN 2019 - HIROSHIMADAGEN I FREDSLUNDEN
Felicia talar Deltagarna... Matilda sjunger